Fan, vilken härlig känsla att nykter klockan fyra på morgonen nästan fnissa ihjäl sig av fortfarande oklara anledningar med Lixxie på väg till Chrikkes bil.

Innan jag somnade igår snurrade ingenting. Och idag vaknade jag upp, proppmätt men pigg som en lärka efter tre timmars sömn, klockan åtta. Sommarsolen har letat sig in mellan persiennerna och försöker locka med mig och min lena hud ut på altanen. Och jag ser ingen pissig anledning att bekämpa den.