Artis the Spoonman var en gatumusikant i Seattle som använde sig av två skedar till instrument. Gissa vem den här låten av Soundgarden är uppkallad efter?

Igår var jag med klassen på diverse studiebesök hela dagen.

Gick omkring bland valpenisar och homosexuella delfiner (det var bögtema) på Naturhistoriska Riksmuseet och tyckte att allt var lika coolt som när jag var liten (fast då var det givetvis fossilerna och rymdraketerna som fick en att tappa hakan).
Tog därefter en svängom i Riksdagen där vi mötte ett gäng politiker, fick ställa frÃ¥gor till en moderat med samma förnamn som vÃ¥r statsminister… och sÃ¥ vidare. Saker som inte precis fÃ¥r er att trilla av stolen. Eller fÃ¥r det?

Mina vänner vet att jag tillhör den värsta typen av skojunkie. Höga klackar som cowboyboots kan ge mig rysningar och ser ni en blond dvärg dreglandes framför Nilsons skyltfönster är det med största sannolikhet jag.

Så för att dela med mig av kakan: Stövlarna hos GARDE-ROBE får mig fan att tuppa av. Priserna också, för den delen.

Eller kan ni slå mig?

Det är jag och O’boyen nu. Dagen började med ett MVG i Engelska, och slutade med ett matteprov Ã¥t helvete.
Ni förstår, att få så lite som ett VG i matematik är för mig som att vakna upp bredvid en batteridriven och duracellsponsrad Fran Drescher. Ovanligt och irriterande, liksom.

Så trots att jag borde studera häcken av mig just nu sitter jag äntligen hemma från skolan med Sex And The City på tvn och värsta glaset Arla-mjölk i handen. Det är jag värd.

Jag, päronen och en burk vaniljglass framför Patrik 1,5. Jag är fortfarande övertygad om att det inte finns någon snyggare människa i Vintergatan än Gustaf Skarsgård (de som fanns är ju döda för tillfället) och jag lipar fortfarande till allt.

Återkommer när jag växt upp.

Olika stora örhängen är grejen.

Linnet från H&Ms underklädesavdelning hade jag till PunktShop-nitar och lacktights.
Och för att göra det extra hjärtligt kladdade jag ned en figur på handleden.

SÃ¥… klockan tjugo i sex imorse trillade vi in, Malin och jag, efter timmar av dans och naket hos Linn.

Somnade i dubbelsängen kort därefter och vaknade hungriga som vargar. Ett ton baguetter, en kebabrulle, två kilo hjärtemuffins, kakor, literis med törstsläckare, en skål hallonsorbet och en jävla massa tv-tittande senare sitter jag här. Vid mitt köksbord.
Har precis upptäckt att det faktiskt är söndagkväll och skola imorgon.

Så sov gott kittens. Det är otroligt hur ruskigt snygga ni alla är.

Ni ser ju själva att jag har ett mer fullspäckat schema än Blondinbella. Kebabrulle, cocacola, MTV och en burk kesella tar upp all min tid. SÃ¥…’til next time.

I frysen stÃ¥r hallon. I kylen vaniljkesella. I skafferiet kakor och geléhjärtan (som egentligen smakar balle, men…). Och det ska jag och ett gäng bruttor njuta av ikväll.
Det är ju skruttiputtinuttisnuttigosidagen idag. Och dÃ¥ ska ju allt vara just… skruttiputtinuttisnuttigosigt.

Återigen kan denna dag sluta i att i sitter gråtandes och håller varandras händer. Eller att vi skakar rumpa på mitt vardagsrumsbord. Eller slickar chokladsås från varsin ambulansman.

Med andra ord är den 14:e Februari alla dagar om året lik.

Fan, vad skönt. Att vakna så sent man bara kan (jag ansträngde mig verkligen), medan resten av den dödliga svenska befolkningen befinner sig på jobb, skolor eller på skidanläggnigar.

Jag har ätit världens största frukost, och nu sitter jag och iaktar en gapig brunett på Tv3 medan jag njuter av mitt te och vetskapen om att det är Fredag idag. Men ni kanske också är hemma idag? Vad gör ni?

Jag vet inte hur ofta jag gör det. Hotar er till livet att tamigfan lyssna pÃ¥ Pearl Jam nÃ¥gon gÃ¥ng. Men inte alltid kan en sextonÃ¥ring som jag vara säker. Därför ber jag er igen. Med valpögon denna gÃ¥ng. Snälla… Klicka pÃ¥ min PJ-samling.
För de är faktiskt skitbra.

Ringde precis en gammal vän och erbjöd henne en Valentinesday hon sent skall glömma. Mysigt, tänkte väl hon. Geléhjärtan, tänker jag.
Jag vet inte om det blir ren vodka och dans på glasbord, om det blir schlagerfestival och chokladmjölk eller om det blir vispgrädde och kåta män. Men det ska bli kul att träffa henne igen. Och sockriga geléhjärtan har jag inte ätit på så. Jävla. Länge.

Med en grov nagelfil och sjuttio lack sätter jag mig nu i fåtöljen och analyserar en rulle. Mina geleklor gick nämligen bananas idag, och framkallade salta tårar i mina kanaler. I sann dramaqueen-anda fick jag huvudvärk och lämnade byggnaden.

Det är vid tillfällen som detta man tackar regeringen för införingen av O’boy. Och kolhydrater.

Sådär ja. Nu har jag skrivit av mig. Något jag gör på en hederlig ungdomscommunity numera. Ni förstår, vissa saker lämnar jag hellre åt några få att veta, än hela världen.

Tillbaka till  fräcka gitarrer, högklackade skor och överdrivna texter. Men först vill jag veta. Och kanske få tips.
Vad gör ni för att avreagera er? Räknar ni till tio? Kastar ni porslin i taket? Bölar ni?