När vi precis började tro att natten faktiskt skulle sluta i en diskussion om bantningsmetoder och dieter öppnade Chrikke garageporten och vi fick svänga de rakade till Welcome to the jungle en sista gång innan taxin anlände.

Natten till idag påbörjades på mattan i Lixxies rum med en flaska Koskenkorva, hysteriskt dansktalande och trevligt sällskap. Sedan klev Caroline in med en Jack Daniels i vardera hand och gänget förflyttades till ett blinkande, högljutt garage vilkets tursamma väggar fick bevittna en striptease eller två under nattens gång.

Vaknade imorse med vad jag trodde var en käft  full av sand.

Tänk Carrie i Mexico. Addera en decimeter mascara nedför kinderna och subtrahera den fantastiska garderoben.
Där hade ni mig för någon timme sedan.

Nu, en het dusch och femtio låtar senare, sitter jag här. Hallondoftande, len och tacksam till hundra procent för att Gud välsignat (en del av) oss kvinnor med locktång och bröst.
Uppenbarligen blir man dessutom full av bullshit när man är så taggad som jag är nu.

Det är på ett ungefär så jag doftar för tillfället. På ett bra sätt.

Nu sitter jag klädd i vinrött och svart lack och har sminkat mig till ljudet av morsans rosa duschradio.
Och om någon timme sitter jag med mina två bitches Malin och Filip i förstnämndas säng. Och kanske diskuterar hur livet eller denna jäkla lördagskväll ter sig? Hoppas er blir glittrig och alldeles fantastisk.

Jag begav mig alltså in mot Täby Centrum idag för att ta en titt på den alltid lika överskattade mellandagsrean.
Det var tanter med pälsmössor och rullatorer, havande, rödkindade och svettiga kvinnor, gapiga snorungar och trötta män efter pigga, kappklädda, rödhåriga prettobrudar. Alla på jakt efter det billigaste. Om det så skall vara en noppig kofta med plastknappar.

Hittade ingenting på reastången, men däremot en jävla massa i andra delar av butiken och åkte till slut hem med ett leende på läpparna. Se inlägget nedan.

Något med The Stooges och herr Iggy att ha när fan som helst.

Och något med små blommor på, som är så mycket fulare på bilden, att ha på nyårsafton.

Min näsa är fortfarande som ett jävla niagrafall av snor och det känns fortfarande som om något krokat fast två julgranskulor i mina röda ögonlock för att låta de hänga där. Dingla.

Men - jag är sexton år gammal, luktar gott och ligger inte på magnetröntgen, så snart bär det av till herr Oetterli några hus från mig. Där skall det enligt ytterligare tre kramgoa personer rockas i Guitar Hero och varenda sinne därtill.

Skall bara krossa lite Ipren att snorta.

En julafton med familjen tog kÃ¥l pÃ¥ mig och mitt immunförsvar och idag tillbringar jag min tid hopkrupen i soffan med dÃ¥liga tv-program, filmer, ett dussin julklappar och… gorra.

Detta är alltså juldagen. Och jag försöker ignorera den oerhörda irritation jag hyser för en viss människa. Julen skall enligt ryktesvägarna vara en tid för gemenskap. Kärlek. Och för tillfället känner jag av ingetdera. Bortsett från gemenskapen med de sjuttioelva painkillers jag tagit det senaste dygnet. En känsla för sig.

Ni måste erkänna att drygt halva nöjet (säg 60%) med julen är vad som ligger under granen. Julklapparna.
Att giva, för all del, skitkul. Men vad som klÃ¥r familjens glada miner när de öppnar paketet man lagt möda pÃ¥ att slÃ¥ in… det är just ens egna förtjusning när man ser att pÃ¥ etiketten stÃ¥r just mitt namn. Eller hur?

Hur som helst. Jag fick precis vad jag ville ha i år. Pengar. En nattsvart halsduk i päls. Högblanka lacktights. Konsertbiljett. Väldoftande parfymer. Etcetera. Vad har ni fått?

GOD JUL TILL MINA MARSIPANGRISAR TILL LÄSARE DÄR UTE!

Jag börjar nog bli en riktig bloggerska nu. För riktiga bloggerskor påbörjar sina inlägg med Dagens. Och den enda Dagens som tidigare existerade i min vrickade värld stavas vitt vin och fruktsoda.

Dagens ord däremot är myntat av snygga Silly och uttalas Runkhand.

Caribbean coffee är gott.

Tanken idag var från början att jag skulle åka in på Kafé 44 för att se Charta 77 lira.
Men av diverse anledningar, bland annat att jag vägrar stÃ¥ i ett hörn och njuta av min musik medan de sjuttioelva svettiga karlar jag Ã¥ker med röjer framför scenen, tillbringar jag min da’n före doppareda’n (kan inte fatta att jag säger det) pÃ¥ annat vis. Hemma.

Mina föräldrar gav min bror en födelsedagspresent, och mig ett tidsfördriv. De senaste timmarna  har jag suttit inlåst på brorsans rum, med kontrollen i handen och vinnarandan rykandes ur öronen. Och med det sagt - tillbaka till verkligheten.

Kvällen spenderas med kvinnan jag allra helst spenderar mina kvällar med och karln hennes. Och sÃ¥ ska vi fÃ¥ ut nÃ¥got av denna än sÃ¥ länge intetsägande MÃ¥ndag. Som om vi ens kan fatta att det faktiskt är… MÃ¥ndag.

Jag är inte drogad. Bara smått fittig efter att inte fått den glögg jag förtjänat.
Svart volangkjol, linne och cardigan från H&M, nitbälte från Ellos, armband från RockZone, bollar och sidenband från Jesus.